Härhemma känner vi att vi nu lever och att man har en treåring som tar en hel del energi är helt klart utöver sömnbristen som små bebisar ger en..

♥Men det är också helt fantastiskt underbart♥

Kom hem i onsdags och Dylan sover mest hela dagarna, gör inte mycket väsen ifrån sig mer än då han plågas av oss på skötbordet, man kan tom lägga han i sin egen lilla säng i vaket tillstånd och han somnar in på egen hand utan en massa protester( med Leia var ju spjälisen bannlyst och den enda sömnmetod som hägrade för henne var att ammas till sömn).

Dock så är det lite problem med amningen:-( Har ju märkt att det inte gått lika smärtfritt som med Leia och han har problem att få grepp om bröstet och då helst det ena men han har ju ammats en hel del fast kortare stunder istället, men så igår då vi hade återbesök på SÖS för PKU prov mm så insåg vi att det inte alls funkat så bra:-(

Stora killen hade gått ner hela 530 gram och det är inte riktigt OK om man säger så.. Så nu har vi fått hem en pump för att pumpa ut det som han inte får ut samt att vi ska använda oss av tillägg tills han vänder uppåt var tredje timme så nu är sömnbristen ännu mer ett faktum härhemma men det är bara att bita ihop tills det vänder..

Har dock bara sen igår märkt en märkbar skillnad i hans sömn och märker även att han greppar flaskan betydligt bättre än bröstet så kanske vi helt enkelt får gå över till flaskmatning med mjölken istället, men vi får se hur dessa dagar ter sig?? Mjölk finns helt klart i brösten iallafall....

Idag ska vi in på SÖS igen och väga och se om det är någon skillnad från igår, hoppas verkligen att det inte fortsätter neråt iaf..

Leia är en väldigt STOLT storasyster som tyvärr vill hjälpa till lite väl mycket just nu och det prövar vårt/mitt tålamod ganska hårt just nu.. Att hon dessutom prövar var gränserna går just nu gör ju inte saken bättre, men det är ju en väldigt STOR omställning för henne och vi försöker att ignorera detv mesta men ibland behövs det tillsägelser och jag kan inte undvika att känna mig så ELAK mot henne då:-(

Hon ska iallafall få gå tillbaka till förskolan på måndag då jag verkligen behöver få sova på dagarna och Jarkko behöver också få vila upp sig lite innan det bär iväg tillbaka till jobbet..Sen behöver hon stimulansen som jag inte har ork att ge henne just nu och andra barn att leka med..

Jarkko har verkligen varit en klippa som tagit hand om hennes utbrott samt stimulerat hennes överaktivitet för hispig är bara förnamnet som hon varit sen vi kom hem:-)

Men som sagt utöver alla dessa små Up´s and Down´s så njuter vi alla tre över vår nya familjemedlem som vi ÄLSKAR så♥♥♥♥