Just nu är jag inne på min sista dag i mitt 30 åriga liv!!

Imorrn kan jag inte längre kalla mig för 30-åring, utan jag måste banne mig sätta dit den där sabla ettan oxå!!

Den där ettan får ju mig att inse att nu jäklar har jag passerat trettio & vandringen mot fyrtio går vidare med stormsteg, hur hemskt känns inte det igentligen??

Jag som lider av dödsångest om vartannat får ju stora skälvan av att inse att jag är inte 20 år längre utan livet går faktiskt framåt hur konstigt det än låter..

Om jag tvekat förut så vände det den dagen jag fick barn, för om tiden gick snabbt innan så banne mig rusar den iväg nu..

Var ju nyss jag fick mitt lilla troll & nu har hon passerat 2 år & lär sig nya saker varje dag:-)

Jaja bara inse att ålder är endast en siffra i protokollet, för gammal kan jag inte påstå att jag vare mig ser ut eller beter mig!!!

Hur den ska firas??

Kvällsmöte på jobbet låter väl festligt???