Varje morron på tågen sitter vi alla som zombies, vi ser inte varann..Vi bara är liksom.. Du & jag i samma båt typ...

Varje morron stressar vi igenom den långa gången på Centralen, & hur bråttom har vi igentligen?? Kanske vi bara stressar för stressandets skull i stora staden, för varför tar vi inte annars ett tidigare tåg om vi alltid har så bråttom för??

Ja dessa tankar kommer varje morron då jag sitter på tåget, ser folk´s sura miner, tomma blickar, sen dessa stressade människor längs gångarna....Bara att gå längs dessa människor gör mig stressad, men jag försöker ändå ta det lugnt för jag är en lugn människa numera som planerar min tid & tar ett tåg innan just för att slippa dessa stressmoment..

Men vi är alla bara just One in a million i stora staden, antingen vi stressar el, inte!!