20 år...

Det är vad jag igentligen väntat på att få samtalet som igår kom, men som nu känns som ett slag i magen även fast detta är något jag alltid väntat på...

är det för att jag inser att även jag åldras då dom runt omkring nu börjar sakta tyna bort, eller är det helt enkelt mitt samvete att inte finnas till hands dagligen som nu gör sig påmind och får mig att må så förbaskat dåligt??

Jag vill bara sätta mig med barnen i bilen och åka hem, men jobbet kallar idag och min tanke med att jag igentligen skulle åkt upp i helgen gör sig ständigt påmind.. Varför åkte jag inte???

då jag tror på det andliga så tror jag att detta samtal är ett tecken på att jag just inte åkte,, ett tecken på att saker och ting kanske hinner försvinna från mig innan jag åter är på besök däruppe och en resa är nu inbokad så snart det funkar med jobb mm..

Sköterskan som ringde sa dock att det inte var någon panik än att komma upp, men ville göra mig på det klara med hur situationen såg ut nu och att ett samtal kan komma dygnet runt om att min älskade mamma läggs in på sjukhus..

Min älskade mamma som jag i 25 år sett sakta men säkert tyna bort och nu kan snart slutet vara här :-( Det är detta vi alla väntat på under dessa år men det känns förjävligt att veta att du mår så förbaskat dåligt just nu och jag finns inte där hos dig :-(

Men snart kommer jag till dig <3

                                   

Kommentarer
Postat av: Anonym

men gumman da :( vad har hänt med mamma?



kramar om

2011-11-01 @ 16:41:44
URL: http://mscharlie.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0