Igår var det stora 4 årskollen för Leia och dags för första vaccinationen för *Dudde*..



Leia var som vanligt blyg i början så vi hoppade lite från det ena till det andra , men när hon väl släppte lite på sin blyghet/iaktagande så gjorde hon det galant..

Syntestet klarade hon tack o lov utan anmärkning, har ju varit lite orolig att hon som mig ska ha usel syn, men icke:-) Hörseltestet gick även det galant, hon plockade pärlor utan problem vid varje pip..Trä pärlor på en rem, rita huvudfoting och räkna till tre ja hon fick en OK stämpel utan problem;-) Längden hade nu passerat en meter så nu är hon 105 cm lång och väger 19,6 kg.. Ligger kanon på kurvan om man nu vill stirra sig blind på den;-)

Tog också upp hennes hemska humörsvängningar och även om jag visste att det finns 4 års trots så var jag bara tvungen att ta upp den.. Har ju varit riktigt hemska dagar ibland, men V sa att det var normalt:-?

4 -årstrotsen är tydligen den starkaste trotsen av dom alla så det är bara att vara konsekvent i alla handlingar, blir lätt för mig, men gubben är det ju värre för;-).. Så om inte han tar orden på allvar så tyckte V att jag skulle släpa med han dit så även hon får prata med han om hur viktigt det är att vi båda har samma syn på handlandet i alla situationer som kan uppstå..

Så var det lilleman och hans första sprutor då..

Som vanligt satt han i mitt knä och bara skrattade och ju mer V pratade med han ju mer garvade han och gulliga V fick så dåligt samvete att hon skulle göra han ledsen inom en stund.. Första sprutan gick utan problem, det blev ett litet stopp i hans garv just under sticket, men sen bara fortsatte han min lilla glading:-)
Spruta 2 började i ett garv och slutade i ett gallskrik för en kort stund för att åter börja med sitt asgarv mot V;-) Hon sa att han var nog bland den gladaste bebisen hon gett första sprutan åt och nog är han en liten charmör♥

När vi kom hem tog jag det säkra före det osäkra och ploppade upp en alvedonsupp ifall det skulle komma feber, men han var rätt glad fram till sju sen däckade han och jag tänkte att jag låter han sova sålänge han vill och som han sov???Kvart i sju imorse vaknade han och då tog jag han till min säng för lite käk och sen slaggade han in till nio och nu ligger han här och sprattlar och jollrar på sitt bästaste humör som vanligt:-)

Ja man kan allt säga att han blev rejält utslagen av sprutorna för även om han sover väldigt bra nattetid så brukar han inte slagga 12 timmar utan käk iallafall.. Men jag skulle ju gärna se att det fortsatte;-)