För mig innebär denna period en hel del ångest!!

Det är ångest för min lilla familj därhemma i S-vall som jag typ endast hälsar på under denna tid..

Det är ångest för att jag aldrig kommer kunna ge Leia den där mysiga hela släkten faktorn på julen, med mor & farföräldrarna bakandes & lagandes all mat medans vi bara sitter & myser framför en öppen eld & käkar nötter.

Det är ångest för alla jäkla pengar som går åt fast man igentligen inte handlat något..

Det är ångest för att trängas med folk både på gatorna & vägarna, folk blir som galna denna tid.

Det finns så mycket ångest i mig, men mest har jag ångest över att jag har mage att klaga då jag har tak över huvudet, en familj att fira med & en massa mat & klappar då det finns gamla som sitter i sin ensamhet, det finns hemlösa som gräver i sopor & lever i ständig misär trots att vi lever i landet Sverige..

Varför är jag & många fler så bra på att klaga på det vi har när det finns så mycket att glädjas åt i dom små vardagliga situationerna??

Varför inte nöja sig med det man har utan istället alltid vara på ständig jakt efter något nytt, något mer i sitt liv..En ny bil, platt tv ja det kan va vad som helst..

Jag ska helt enkelt denna jul gå emot min ångest & njuta av det jag har i min närhet :-)